KfNa åtaganden:

att över tiden överse nedan beskrivna minnesstenar/objekt samt meddela artilleriregementet om något inträffar eller behov av åtgärder finns

 Z02 Minnessten över artillerister vid Armfeldts återtåg 1718 i Enbågen

20200901 113825 

På initiativ av kamratföreningen uppsattes och invigdes 1949 ett minnesmärke vid Ranglans utlopp i Enan (X7016163 Y1313364) över de i Armfelts här stupade artilleristerna. I slutet av 1950-talet planerades ett stort vattenmagasin i området vilket föranledde att minnesmärket flyttades till nuvarande plats.

 

 18 Monument Ranglan

Återinvigningen på den nya platsen (X7016124 Y1313998) skedde under högtidliga former den 17 augusti 1962. Invid minnesmärket har en raststuga uppförts.

Själva tavlan som är utförd av smidesmästare Hult, representerar en högt driven konstskicklighet

 

P1000990

 Vintern 2011 föll monumentet samman

 

invigning

Det murades upp igen sommaren 2012.

Återinvigningen av det nedlagda artilleriregementet A 4:s karolinermonument skedde 50 år efter den ursprungliga invigningen

  

Z16 Minnessten över Norrlands artilleriregemente på Frösö skans

Frs1Frs3

Skansen hade fast artilleribemanning som indrogs 1815 då skansen raserades efter unionen med Norge

 63 10 51 N och 14 28 55 E

 

Z17 Minnessten över Norrlands artilleriregemente i Östersund

A4A42

Stenen står i vad som på 1890-talet kallades för "Engelska parken" 

63 10 37 N och 14 38 44 E

 

Minnessten över Oscar II besök vid Norrlands artilleriregemente i Östersund

Oscar

 

Stenen står mellan in och utångarna vid gamla matsalen

63 10 37 N och 14 38 52 E

 

 Z18 Minnessten över Grytans artilleriskjutfält

9 Minnessten Gytan

Skjutfältet etablerades på statlig mark vid 1800-talets slut och utökades successivt i takt med att räckvidden för artilleri ökade. Från januari till oktober 1942 fungerade lägret som ett arbetskompani/interneringsläger under andra världskriget för kommunistiska agitatorer och besvärliga värnpliktiga.

63 06 44 N och 14 49 48 E

 

Z24 Gravkvarter Östra kyrkogården Östersund

 10 A4 grav

  63 10 32 N och 14 40 08 E

Den 28/9 varje år hålls här ett kort korum med kransnedläggning. Under året avlidna medlemmar tillägnas en tyst minut.

Z27 Minnessten vid 300 årsjubileet 1946 vid Långå skans, Hede

Lng120210623 125628

 62 27 13 N och 13 13 45 E

 Långå Skans behöll sin strategiska position in i början av 1800-talet och är nu ett försvarshistoriskt nationellt minnesmärke. Freden vid Brömsebro den 13 augusti 1645 avslutade kriget mellan Sverige och Danmark/Norge. Då blev Härjedalen, Jämtland och Gotland en del av Sverige.

  

Z28 Minnesmärke över Mörsilsskans i Mörsil

Mrsil1Mrsil2

 

Stenen finns på Römmen, Mörsils Hembygdsgård. Stenen sattes upp 1993 av A4.

63 18 26 N och 13 37 59 E

 

 

Z29 Minnesmärke över Hjärpe skans och artilleriet därstädes, Järpen

 Hjrpe1

 År 1912 restes en minnessten vid skansruinen med texten: 'Hjerpe skans 1808 - 1809, Till minne av 100-årig fred'. Initiativtagare till stenen var stationsinpektören Algot Rehn i Järpen.

 Hjrpe3

 63 21 12 N och 13 26 49 E

År 1993 satte militären på A4 upp en minnesplatta i brons på detta fredsmonument!

I HJÄRPE SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGLIGA NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893

 

Z30 Minnesmärke över Duveds skans och artilleriet därstädes, Åre

Duved1Duved4Duved2Duved3

 

På denna kulle står idag det svenska huvudmonumentet över Armfeldts fälttåg, invigt 1892 och ritat av Ferdinand Boberg som var en av dåtidens mest kända arkitekter. Även på platsen för den kända skansen finns ett minnesmärke, uppfört 1993 i samband med firandet av Norrlands artilleriregementes 100-årsjubileum

63 02 30 N  12 51 59 E

Borgsjö skans

Borgsj1Borgsj2

 

Försvarsanläggningen var bemannad fram till 1679 för att hålla gränsen mot Jämtland och Norge.

62 27 13 N och 13 13 45 E

 

 

 Kallströms skans

Kallstrm2Kallstrm3

 

Den är belägen på en klippa öster om Kallströmmen och har klippan inräknad en vall mer än 10 alnar hög. Under Carl XII:s tid låg här 100 hälsingar.

64 45 05 N och 12 57 37 E

 

Härnösand

Hrnsand1Hrnsand2

Åren 1849–1893 var ett batteri ur Svea artilleriregemente förlagt till staden, från början intill cirka 1870 benämnt 14. 6-pundiga batteriet. Förläggningen på Östanbäcksgatan 8 står fortfarande kvar. 9. batteriet flyttade till Östersund 1893 och blev 1. batteriet Norrlands artilleriregemente.

 

 

Nedanstående minnesmärken ingår inte i KfNa åtaganden:

Gävle hamn ”Fredriksskans”

År 1717 anlades på Blockhusharen en skans, som till en början lär ha kallats Hugoskans efter dåvarande landshövdingen Hugo Hamilton (1655-1724). Redan i början av juli samma år, då den var så gott som färdig samt bestyckad med tio kanoner, fick den emellertid namnet Fredriksskans.

Norrala faktori 1500-talets artillerigarnison

Under Gustav Vasas tid lades här grunden till Norrlandsartilleri.

En minnesplatta finns i anslutning till Gustav Wasa statyn

 

 

 

 

 

 

 

 

Go to top