KUNGL NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTES, A 4

A4vapen

Kungl Norrlands Artilleriregemente, A 4, uppsattes i Östersund år 1893 efter ett riksdagsbeslut 1892. Härigenom blev artilleriet i Norrland för första gången ett självständigt förband. Som en följd av ytterligare ett riksdagsbeslut, den13/12-1996, indrogs regementet den 31/12-1997 - efter en 104-årig självständig existens.

I traditionshänseende skedde en sammanslagning med Kungl Bodens Artilleriregemente, A 8 i Boden, som fr.o.m. den 1 januari 1998 benämns "Kungl Norrlands Artilleriregemente, A 8", vilket manifesterades särskilt vid ceremonin den 31 december 1997.

Det nya Norrlands Artilleriregemente, A 8 indrogs 30 juni 2000 som en följd av 1999 års Försvarsbeslut, istället upprättades i Boden "Norrlands artilleribataljon" inom ramen för I 19 (Norrbottens regemente) såsom ett detachement för vinterutbildning för Artilleriregementet, A 9 i Kristinehamn. Det norrländska artilleriets traditioner vårdades företrädesvis i Boden och i sin helhet vid det enda Artilleriregementet. År 2005 flyttade Artilleriregementet till Boden. 
I Östersund blev det fastställt att Jämtlands fältjägarregemente, I 5 (benämning fr.o.m. 1/7-2000) vårdar minnet av Norrlands artilleriregemente, A 4, och stödjer de organistioner, däribland Kamratföreningen Norrlandsartillerister, som fortsatt verkar, det förändrades vid nedläggningen av Jämtlands fältjägarreg:te
Artilleriets organisation är på så sätt tillbaka vid 1794 års nivå, med den väsentliga skillnaden att det finns artilleri bara på två platser istället för cirak 40 som var fallet 1794. 

Inom Artilleriregementet finns numer fyra stycken artilleribataljoner med 15,5 cm haubits m/77B, vilka benämnes:

  •   Svea artilleribataljon
  •   Göta artilelribataljon
  •   Wendes artilleribataljon
  •   Norrlands artilleribataljon

Regementets färg är rött och regementsvapnet utgörs av en sköld med lilla riksvapnet med tre kronor lagd över två korslagda eldrör - d.v.s. samma vapen som det gamla Artilleriregementet före 1794 och Svea artilleriregmente, A 1 (1794-1997).
Artilleriregementets förste chef är överste Anders Carell.

Regementets omfattning vid indragningen 31/12-1997:

Jämtlands divisionen (JD/A4) 5.Norrlandshaubitsbataljonen (i NB 5) 15,5 cm haubits m/77A
Dala divisionen (DD/A4) 13.Norrlandshaubitsbataljonen (i NB 13) 15,5 cm haubits m/77A
Ångermanlands divisionen (ÅD/A4) (Smeknamn: Stålregn) 21.Norrlandshaubitsbataljonen (i NB 21) 15,5 cm haubits m/77A
Gällivare divisionen (GvD/A4) 14.Fördelningshaubitsbataljonen (i A 4) 15,5 cm haubits m/77B
Sundsvalls divisionen (SD/A4) (Smeknamn: Björnligan) 26.Fördelningshaubitsbataljonen (i A 4) 15,5 cm haubits m/77B
Kopparbergs divisionen (KD/A4) 43. Fohaubbat 10,5 cm haubits m/40
Hälsinge divisionen (HD/A4) 44. Fohaubbat 10,5 cm haubits m/40
A 4 Regementsstab (AR 4)    
Kiruna Försvarsområdesartilleriledningsstab (AL 66)    

 

NORRLANDS ARTILLERIS HISTORIA I KORTA DRAG

Artilleriet, från medeltidens slut

1540-tal: I Norrala grundas ett artillerifaktori och uppsättes en mindre artillerigarnison. I slutet av 1500-talet tillkommer artillerigarnisoner i Gävle och på fästena Uleåborg och Kajaneborg samt Torneå.
1644 kommer artilleriet till Jämtland i samband erövringen. Den 20 mars 1644 sköts svensk lösen på Frösö skans av artilleribatteriet under befäl av Styckjunkaren Anders Warg. Norrlands artilleri skulle komma att kvarstå på skansar i Jämtland till 1815. Under 1670-talet fanns även en artillerigarnison i Sundsvall.

Kungl Artilleriregementet 1689-1794

Artilleriet kvarstår i Norrland på skansarna i Jämtland. År 1700 uppsättes "Fältartilleristat No.4", för Nordiska kriget, 1700-1721, och år 1717 bygges Hugoskans, sedermera Fredriksskans, i Gävle. Skansen räddar Gävle från ryska härjningar längs kusten åren 1719 och 1721. 1718-19 omkommer huvuddelen av Norrlandsartilleristerna, som medförde 4 st 3-pundiga regementsstycken på fjället (se Kf NA:s hemsida) under general Carl Gustaf Armfeldts fälttåg till Trøndelag.
Artilleripersonalen, som var värvad och inte indelt, var hela tiden relativt fåtalig, det kunde röra sig om mellan 10 till 20 personer på varje skans. Cronstads skans på Frösön (på platsen för F 4:s nuvarande matsal) började uppföras 1710 som ersättning för den gamla Frösö skans (placerad nere vid Kungsgården och golfbanan på Frösön). Artilleristerna hade egna platser i bl.a. Frösö kyrka. "Jämtlands fästning" var Järpe skans i Järpen. Bland övriga skansar i Jämtland märks: Långa i Härjedalen, Mörsil, och Duved - varifrån Armfeldts fälttåg startade i augusti 1718.

Kungl Svea Artilleriregemente 1794-1893 (SAR)

Norrlands artilleriet kom att vid uppdelning 1794 tillföras Svea Artilleriregemente. År 1815 indrages artilleriet från skansarna i Jämtland efter unionen med Norge. Efter finska kriget, 1808-09, var Finska Artilleriregementet förlagt till Gävle mellan 1809 till 1811, då det upplöstes. År 1849 uppsättes, på grundval av det tidigare artilleriet i Jämtland, 14:e sexpundiga batteriet SAR och frläggs till Härnösand, Östanbäcksgatan 8, "kasernen" står fortfarande kvar. 1872 utökas förbandet med ytterligare ett batteri, 9:e i Härnösand och 10:e i Stockholm, som början till ett självständigt artilleriförband i Norrland. De utgjorde tillsammans V.divisionen SAR

Kungl Norrlands Artilleriregemente 1893-1997 (NAR) Kortbenämningen "A 4" infördes 1914.

1 mars 1893: Överste Ernst Henrik Georg Boheman utses till regementets förste chef.
28 september 1893: 9.batteriet anländer från Härnösand och blir 1.batteriet NAR
1894: V.divisionen Göta Artilleriregemente (GAR) anländer från Karlsborgs fästning och blir II.divisionen NAR.
1897: Kasern etablisementet inviges av Konung Oscar II.
1906: 7,5 cm kanon m/02 införs, A 4 går i bräschen för införandet av en vinterorganisation i artilleriet, föregått av omfattande försök.
1910: III.divisionen uppsätts och förläggs till Boden som "A 4 B".
1916: Två stycken 10,5 cm haubits batterier uppsätts, IV.Div.
1919: Ett bergshaubitsbatteri, 12.batt, uppsätts med 10,5 cm bergshaub m/24. (Pjäsen var isärtagbar och kunde klövjas på hästar - ett batteri omfattade över 200 man. En provövning genomförs 1931 som gått till historien. Uppsättandet skedde genom en överföring av ett av de ridande batterierna vid Wendes Artilleriregemente, A 3.
1927-12-31: Som en följd av 1925 års härordning halveras organisationen. A 4B blir självständigt under benämningen "Kungl. Norrbottens Artillerikår, A 5", förbandet uppgår i A 8 år 1951.
1936: Kamratföreningen Norrlandsartillerister bildas.
1939: Tidningen "NORRLANDSARTILLERISTEN" utkommer med sitt första nummer.
1939-1945: Regementet ingår i den förstärkta försvarsberedskapen och 1942 uppsätts ytterligare ett fältregemente, benämnt "A 24". 1944 uppsättes I. granatkastardivisionen. Många Norrlandsartillerister engagerar sig i Svenska Frivilligkåren, SFK, i Finland under vinterkriget 1939-40, så många så en lokalavdelning av Kamratföreningen bildas med ett eget standar, som numera finns i reg:s museum i Östersund.
Beredskapstiden finns utförligt skildrad i boken "Norrlands Artilleri i beredskap 1939-1945" av Övlt Sten Lindahl (Se NA:s hemsida!)
1954: Regementet avhästas, sist av alla artilleriregementen, 10,5 cm haubits m/40 blir nu regementets huvudpjäs.
1957: Två stycken kårartilleridivisioner tillförs regementet = summa 8 divisioner.
1966: Brigadartilleri införs och regementets divisioner ombenämns "bataljoner".
1972: De gamla artillerigraderna "konstapel" och "styckjunkare" utgår.
1973-74: Försök med 15,5 cm haubits m/77A
1978: Regementsstaben A 4, knuten till II.fördelningen i Sundsvallsområdet, indrages, återstår endast A 24 i XII.fördelningen.
1979-80: Första grundutbildningsåret med 77A.
1985: Som en följd av nedläggningen av Kungl Smålands Artillerireg:te, A 6, tillförs regementet ytterligare två bataljoner och A 9 regementsstab. Summa= 10 bataljoner
1992: Föregående försvarsbeslut medför att två artilleribataljoner indrages.
1993: Regementet firar sitt 100 års jubileum som självständigt artilleriförband.
1993-95: Två utbildningsår med 15,5 cm haubits m/77B, A 4 tar ledningen i utvecklingen av artilleriets stridsteknik.
1994: I samband med att Försvarsmakten blir en myndighet, byter regementsstaben A 24 "namn" till AR 4, eller A 4.
1997-12-31: Regementet indrages som en följd av 1996 års försvarsbeslut och sammanslages i traditionshänseende med A 8 i Boden. De kvarvarande fältförbanden fördelar sig på 3 bataljoner till A 9 och 2 bataljoner till A 8.

Go to top